It's all 'bout the action baby!

Action, det skall få tittarna att vakna till right?
Men när det gäller mig så fungerar actionscenerna i filmer snarare som sömnpiller än som väckarklockor. Detta är något jag funderat över i mina dagar i filmsoffan. För det har hänt vid flera tillfällen, tillochmed i en biostol när det var en allt för utdragen actionscen i V for Vandetta.

Nu är det så att jag inte är någon actionfilmskille egentligen, jag är bara en kille som ser rätt mycket film och film av alla kategorier. Action är väl tillsammans med komedi de mest exponerade genrerna. Således blir det så att jag ser en hel del action. Jag lovar! Det är inga aktiva val! Actionfilmerna hoppar till mig ur Videomixlådan.

Varför är det då så att jag somnar under actionscenerna?
Jo, jag tror att jag kommit fram till ett bra svar. En dialog för filmen framåt men en actionscen, speciellt en långdragen sådan, är bara en väntan på att ex. någon skall döda någon eller att någon skall springa ifrån någon eller liknande. Actionscenerna är således väldigt meningslösa. I varje fall för filmens slutliga utgång. Jag menar, det spelar ingen roll huruvida Rambo dödar 11 eller 125 onda jävlar. Det spelar heller ingen roll om Jason Bourne klarar att mota 2 eller 47 slag innan han sänker en agent som vill döda honom.

Men vem bryr sig om jag somnar?

Vill jag förinta all action från filmvärlden?
Nejdå, en av anledningarna till att se en actionrulle är ju de fräcka actionscenerna. Detta var bara ett konstaterande om att actionscenerna kan vara sövande och intetsägande. Precis som detta inlägg med allra högsta sannolikhet är.